(Spoilervarning!)
Jag började läsa Robert Kirkmans hyllade zombieserietidningsepos The Walking Dead för lite mer än ett år sedan och har nu kommit fram till del 12. Då det var ett tag sedan jag var på Science Fiction Bokhandeln så vet jag ännu inte om del 13 kommit ut.
Men det spelar ingen roll.
I går såg jag en preair av första avsnittet i AMC:s nya tv-serie The Walking Dead (baserad på serietidningen). And it blew me away – tillsammans med en handfull zombiehjärnor.
Vi är ju inte direkt bortskämda med (välgjorda) zombieserier. Senast var såvitt jag minns den brittiska Dead Set (om hur en handfull deltagare i Big Brother är de enda som överlever en zombiekatastrof. Lite som om deltagarna i Kungarna av Tylösand skulle vara de enda människor som återstår efter ett kärnvapenkrig, och därmed vara ensamt ansvariga för att återbefolka jorden. En våldtäktsduschreaktionsframkallande tanke).
Robert Kirkman har förklarat att han alltid undrat vad som tar vid när alla andra zombiefilmer/böcker/serier slutar – och att han därför började skriva på The Walking Dead. Serien kretsar kring polisen Rick Grimes och en grupp överlevare, bland annat hans fru och son. Men det är ingen idé att fästa sig för mycket vid en karaktär (varken fru, son, syssling, måg eller katanasvingande nybekanting) – snart är de med all säkerhet zombieföda. Den ende med någorlunda låga överlevnads-odds tycks vara Rick Grimes (plus/minus någon hand/begynnande vansinne).
Och nu får den som träget väntat möjligheten att se det hela på ”riktigt”. Från det förvirrande uppvaknandet på sjukhuset (ganska exakt samma scen som i zombiefilmen 28 days later. Hönan och ägget. 28 days later är från 2002, The Walking Dead publicerades första gången 2003) till mutileringen av diverse megalomaniska krigsherrar (klassisk zombielärdom: zombies är ondskefulla men styrda av instinkter, människan är bara ondskefull).
Det enda negativa? Att jag troligtvis får vänta ett par veckor innan jag får se fortsättningen.
Förövrigt, på Wikipedia läser jag: ”Zombie (ordet är direkt hämtat från engelska) är i främst den karibiska versionen av voodoo en människa vars sinne behärskas av en annan eller vars viljeförmåga helt försvunnit, alternativt en död människa vars kropp återfått livet enbart i så måtto att den kan röra sig och eventuellt utföra en mästares order. Det finns mycket få vetenskapliga belägg på verkliga zombier.”
”Mycket få” antyder ju att det trots allt finns vissa vetenskapliga belägg. Vilket i sin tur betyder att mitt livslånga tränande för den stundande zombieapokalypsen inte varit bortkastad tid. Eller för att citera Comic Book Guy i The Simpsons: ”I’ve spent my entire life doing nothing but collecting comic books… and now there’s only time to say… LIFE WELL SPENT!”


Pingback: Livet efter döden, i svensk version | Book me up!
Pingback: De döda vandrar vidare hos svenska seriehandlare | Book me up!
Pingback: Att leva bland de vandrande döda | Book me up!